En lärare på en skola i Stockholm berättar hur uppdraget som mentor åt elever tar för mycket tid och skapar dåligt samvete.
”Mentorsuppdraget slukar enormt mycket tid och alstrar dåligt samvete. Läraruppdraget är det jag själv uppfattar som mitt jobb, men jag gör aldrig tillräckligt på grund av att mentorsuppdraget svämmar över.”
– Lärare på gymasieskola i Stockholm
Läraren berättar om hur anställda i andra professioner på skolan vill att lärarna ska ta ytterligare ansvar som mentorer.
”Jag som lärare ser tendensen att andra professioner på skolan (EHT, specialpedagog, administratörer) anklagar oss lärare för elevers ohälsa eller misslyckanden. De beordrar lärare att utföra arbeten i egenskap av mentorer. Jag har uppmanats gå på soc-möten, psykologgenomgångar i angränsande kommun för en enskild elev, agera städare, toalettvakt etc. Det är otroligt stressande då det jag i mitt kärnuppdrag ska planera, anpassa, undervisa, bedöma och betygsätta 260 elever – ett krävande arbete som jag älskar men där jag knappt räcker till.”
Bild: Samuel Rivas, CC BY-SA 2.0
Lämna ett svar